Åren som gått..

När jag var i lågstadieålder och hemma från skolan p.g.a. förkylning pysslade jag med pärlplattor och klippte ut kläder till mina klippdockor.

Senare, under högstadiet, kom MTV och andra spännande TV-kanaler in i vår lägenhet.. Då låg man i soffan, med pappersnäsdukarna inom räckhåll, nedbäddad under en filt, och zappade runt med fjärrkontrollen tills febern gått ner.

Gymnasietiden var den värsta tiden.. alltså när det gäller sjukfrånvaron. Då vandrade jag rastlöst från rum till rum och väntade på att viruset skulle ge sig. Tyckte alltid att jag missade en massa i skolan, framförallt missade jag vad som hände i kompiskretsarna. Det var plågsamt att vara hemma och inte veta vem snyggingen i tredje ring blivit ihop med..
Det hände alltså ofta att telefonen fick gå varm under förkylningskvällarna när klasspolarna slutat skolan för dagen.

Under första åren ute i arbetslivet jobbade jag förskolor och fritidshem. Bacill-varning utfärdades redan under barnsköterskeutbildningen och den visade sig vara helt sann. Jag tillbringade sanslöst många halsflussveckor hemma i sängen under den tiden i mitt liv. Och var det inte det halsfluss så var det magsjuka, influensa, körtelfeber..
Många frånvarotimmar som fördrevs med hjälp av videofilmer hemma i soffan. Under den perioden hittade jag också nya ”läkande” intressen som att sticka, sy och skriva..

Tio år senare (och klokare?) bytte jag yrke. Lämnade blöjbyten, snoriga näsor och nysande förstagluttare, och började istället servera på restaurang. Stod i kassan på café. Och stressade järnet i Pressbyråbutik.
Det var en frisk period, det. Jag var sällan hemma och sjukskriven.
Men var jag det, läste jag böcker. Det var bokperioden med stort B i mitt liv.

Nu har det gått ytterligare tio år plus några till..
Jag har bytt Stockholmsdimmorna mot frisk Norrlandsfläkt och är bara sjuk enstaka dagar per år (när Pers barn drar hem något elakt virus från skolan.)
Och gissa vad jag gör nu för tiden när jag snorande och hostande inväntar bättre dagar?
Det är inte pärlplattor, klippdockor, MTV eller videofilmer..
..nä, nu är det är:
Dator. Internet. Surfning.

Idag har jag surfat in på en farlig sida.
Beroendeframkallande. Läskigt smarrig. Frestande. Garanterat inga virus!
Jag har ingen matlust eftersom halsen fortfarande är öm, och är vanligtvis inte så värst förtjust i sötsliskiga saker (förutom sådant med choklad som huvudingrediens!).. men jag dreglade över alla bilder på sidan.
Här är en länk till dit, om någon annan sjukling vill ha något gott att titta på:

BakPassion

Tur att jag blivit så pass frisk att jag kan jobba i morgon.
Det är jobbigt att torka rent tangenterna efter besök på smarriga receptsidor.

Ha en fin tisdagseftermiddag!

Ps. Bilden föreställer två av Eloises nya guppyhonor som hon och Per köpte i går. De har nu bekantat sig med herrarna Guppy i akvariet, och har egentligen inget med dagens blogginlägg att göra.. förrutom att de är SJUKT svårfångade både i håv och på bild.