26 januari 2009

Ensam hemma..

..utan både karln och barn.

Per har en massa kursveckor framför sig, nere på sydliga breddgrader, nämligen ända nere i Halmstad.. Den första av dem började idag, så han for tidigt i morse och jag har därmed flera dagars barn- och karlfritt!
Så skönt!
Tänk vad mycket jag kommer att hinna göra!
T.ex…ja..
..hmm..
..titta på TV kanske. Kan ju välja kanalerna helt fritt..

Och så kommer jag så klart hinna blogga massor! Ingen kommer ju att retas om att jag sitter för mycket vid datorn, eller påpeka sådana där irriterande saker som att jag är ”bloggberoende” eller något ..
(Förresten har Per också börjat blogga! Och jag tycker mig redan ana ett visst beroende bara efter några dagar.. det känns verkligen kul, och rättvist! Besök honom gärna så hans blogg får ett publikuppsving, av det kanske han peppas ännu mer till att bli en riktig bloggar-Per.. Här är länken: Permobil.)

Ja, undrar vad mer jag ska göra under denna ”singelvecka”..
Kanske så årets första frön.. Det börjar bli dags för Penséer faktiskt..men jag har inte hittat den riktiga så-gnistan ännu. Får kanske ta och leta upp den..och fröna. Och såjorden.

Nåja.. skönt i alla fall att ensam hemma några dagar. Jag är en sådan som trivs bra med det.. bara det inte blir under allt för långa perioder. Då kan det faktiskt hända att jag saknar Per lite..liksom.

Förresten bad jag en liten ”Hoppas-inte”-bön i går kväll innan läggdags.

För det första: Hoppas inga livsviktiga prylar, typ frys, kaffebryggare, spis, mikro.. eller, ve och fasa, datorn(!!) kortsluter eller får några andra åkommor under de här dagarna Per är bortrest. Jag har lite begränsade möjligheter att frakta hem otympliga saker av den storleken på bussen, nämligen..

För det andra: Hoppas vädergudarna inte vräker ner tonvis med blötsnö eller bjuder på -30gradig vinter. Jag hatar nämligen att skotta snö och släpa in vedtravar för att elda i kaminen.

Något tredje ”Hoppas-inte” kunde jag inte komma på.. så jag är nog inte så där jätteberoende av att ha Per hemma.. *harklar mig*

Apropå ”Hoppas-inte” bönen om elektriska prylar så kan jag ju bara kort nämna hur denna måndagmorgon började:
Kökslampan skrämde nästan slag på mig med en smärre explosionsliknade smäll när jag skulle till att tända den i yrvaket tillstånd kl. 05.30. Trodde först att hela armaturen kortslöt.. men det visade sig bara vara glödlampan som gick sönder.
Det blev alltså frukost i halvmörker eftersom jag inte orkade leta upp en ny glödlampa så tidigt på morgonen.
Mindre bra början, med andra ord.. hoppas det nu inte var en försmak av vad som kommer att ske med annan elektronik här i huset under de kommande dagarna.
Det har i alla fall inte börjat snöa ännu. Och det är bara -6 grader ute. Så skotta och släpa in ved slipper jag än så länge.

Nu ska jag koka mig en kopp kaffe! (Och hoppas innerligt att nästa inlägg inte handlar om en trasig kaffebryggare..)

2 kommentarer:

  1. Ja ja - njut på du bara men jag räknar med en välskottad uppfart och fungerade kökslampa när jag kommer hem samt tömd diskmaskin...
    /Per

    SvaraRadera
  2. *skratt* Du skall bara veta att jag känner igen mig ;) Dels om att få vara ensam hemma ibland... vilket inte händer så ofta, även om maken reser ofta så finns ju två tjattrande tonåringar ;) Innan maken reser, går vi husesyn, går igenom värmepump, proppar, bilar, avstägning till vattnet, brandvarnare - ja allt! FÖR det händer ALLTID något när han är borta. Sist gick huvudsäkringen och det var det enda stället jag inte uppdaterat mig på.... ned i källare med pannlama (ett måste, finns alltid vid sängbordet, bra tips) och rotade runt. Som tur var hade vi en propp kvar..... jag har varit med om att säkringen gått mitt i vinter, -10 och på den var värmepumpen och frysen. Jag knackade dörr i hela kvarterat 22:45 men ingen hade propp. Eldade i spisen hela natten och höll tummarna.... hängde på dörren till varuhuset nästa dag... Ja kära nån..... Så sitt still, ha pannlampan bredvid dig, eller på dig, varmt klädd, kaffe på termos - så klarar du detta galant! Kram 8`)

    SvaraRadera