Livet är lite orättvist..

..men positivt tänkande hjälper.

En av cheferna på jobbet for idag iväg på två veckors semester. Mitt i råkalla, gråmulna januari-februari ska hon njuta av sandstrand, bad och solbränna..
Inte är man ju ett dugg avundsjuk, inte.
Innan hon vinkade hejdå pyntade hon t.o.m. i fikarummet med vackra rosor.
Så inte är det ett dugg synd om oss som inte har semester att ta ut, inte..
Hon har garanterat inga vackra, väldoftande, nyutslagna rosor på sitt hotellrum..




(Men suck, varm sand mellan tårna..!)

Men..
Solen borde ju faktiskt snart börja skina över vårt vintriga Boden också. Med tanke på att den varit försvunnen i drygt en vecka nu har den säkert samlat massor av värme och energi som den generöst delar med sig av när den väl dyker upp igen.
Märkte förresten idag att det är hyfsat ljust fortfarande vid 15-tiden. Och då var det ändå mulet.. En solig dag kommer det säkert vara hyfsat ljust även vid 16-tiden när man far hemåt från jobbet.

Äh, livet är inte så orättvist, trots allt..
..och alla prylar här hemma funkar fortfarande, och jag är inte insnöad (ja, ja, tankemässigt kanske, men inte vädermässigt!), trots att Per inte är hemma.
Bara en sådan sak får ju livet att kännas helt OK.
(Tack Lotta för alla goda råd! Proppar och pannlampa! Sådant hade jag totalt missat att tänka på!) (*stort fniss*)

Nu ska jag tända en liten, mysig, värmande eld i kaminen. Sitta på fårfällen framför elden.. värma frusna tårna.. och tänka positiva tankar.
Fast nu kom jag just på att jag glömt hämta in ved..
Jaha.. på med dunjackan, då..och hanskar och mössa. Lär väl bli svettig, och varm om tårna, innan jag ens fått eld i spisen..

Tänka positivt, var det!