Längtar efter värme..

..det gör man verkligen under denna årstid.

Och faktiskt värmde solen ganska gott mitt på dagen, åtminstone om man satt på rätt sida om snödrivan. Det blåste nämligen rätt rejält på den andra sidan.

Värme av annat slag njöt vi av i bastun i kväll..
Jag gick in därifrån lagom till Robinson-programmet medan Per och ungarna bastade en stund till.
En kvart senare kommer han in och berättar att värmen blivit honom lite väl närgången. Han har lyckats med konststycket att bränna handen i skållhett vatten.
Så nu har jag sällskap i TV-soffan av en deppig karl med ispåse inlindad i en handuk på sin ömma hand..
Riktigt synd är det om honom.

Mitt i eländet har vi faktiskt skrattat lite åt händelsen också, så här efteråt..
Fick nämligen höra av barnen hur det hela gått till:
Per skulle blanda till lite lagom varmt vatten i bastun, öppnar kranen till vattenvärmaren, spolar ner i en balja, samtidigt glatt skrålandes, för att roa sina barn:

-I´m an astronaut, I´m an astronaut, AJ-AJ-JJJJJJJJJ!

Trots att alla där inne förstod att han just bränt sig rätt rejält hade det av förståelig anledning varit ganska svårt att låta bli att skratta eftersom versen på sången plötsligt ändrade karaktär på oväntat, men ändå realistiskt och tonriktigt sätt..

Stackars, stackars Per.. jag har just serverat honom ett glas rött vin som plåster på såren..
..och ska nu kolla om han behöver ny, kall is i påsen.
Tur vi har tonvis med sådant inom räckhåll, ute i trädgården.
Och på det här viset, genom att smälta ner en massa is, bidrar han ju faktiskt lite till att hjälpa våren på rätt väg också.. inget ont, som inte för något gott med sig, med andra ord.